Vedeldning som uppvärmningsform

Det är alltid klokt att värma upp hemmet med en eldstad

Finländarna värmer sina hem med 2,2 miljoner eldstäder. De producerar årligen 15 TWh uppvärmningsenergi. Det motsvarar årsproduktionen hos två av Olkiluotos reaktorer. Om vi tänker på alla finländska småhus, produceras 40 procent av det årliga uppvärmningsbehovet i dem med eldstäder.

Enligt experter borde det i alla finländska småhus och radhusbostäder finnas en långsamt värmande eldstad. När hemmet värms upp med en värmelagrande eldstad kan man sänka elräkningen och minska koldioxidutsläppen. Dessutom ökar försörjningsberedskapen i hemmet om det finns en värmekälla som inte är beroende av el.

Betydande inbesparingar utlovas

Värmelagrande eldstäder som värms upp långsamt kan enligt undersökningar användas för att täcka upp till hälften av uppvärmningsbehovet i hemmet. Det beror ändå på många faktorer: eldstadens egenskaper, byggnadens storlek och energieffektivitet och boendevanorna.

I Finland finns ett enormt antal hushåll där en gammal värmelagrande eldstad troget värms upp varannan dag under eldningssäsongen. Då sparar man in på den el eller olja som det egentliga huvuduppvärmningssystemet behöver, vilket i sin tur påverkar boendekostnaderna. I praktiken behövs den andra uppvärmningsformen i första hand för att värma upp bruksvattnet. Genom att värma en ny och effektiv värmelagrande eldstad och elda på rätt sätt med blandved av god kvalitet, kan man göra inbesparingar på cirka 1 000 kWh/kubikmeter travat mått.

Det innebär att man mycket väl kan spara 130 euro i uppvärmningskostnader under en vintermånad, om man eldar med en korg ved per dag i en värmelagrande eldstad.

Tulisija jokaiseen kotiin

En eldstad i varje egnahemshus

Det lönar sig alltså att använda eldstaden om en sådan finns i huset och det lönar sig absolut att skaffa en eldstad om det ännu inte finns någon. En eldstad är en ypperlig värmekälla också i mycket energieffektiva hus som har byggts enligt de nya byggbestämmelserna och till och med i nästan nollenergihus.

Frågan utreddes 2014 inom forskningsprojektet ”Tulisija & Lämpö” (Eldstad & värme), som finansierades av Tekes, eldstads- och skorstensföreningen Tulisija- ja savupiippuyhdistys TSY ry och eldstadstillverkare. Enligt forskningsresultaten kan man utan att övervärma bostaden och oberoende av byggnadens energieffektivitet producera ungefär hälften av den värme som byggnaden behöver med s.k. värmelagrande eldstäder som avger värme långsamt och mycket långsamt. För att uppnå samma resultat i hus som förbrukar mycket energi, måste man bara elda med avsevärt mycket mer ved än i ett nytt energieffektivt hus.

I långsamma och mycket långsamma eldstäder varierade vedmängderna från 14,1 m3travat mått/år i den byggnad som förbrukade mest energi till 2,3 m3travat mått/år i passivhuset. Med eldstäder som avger värme snabbt var vedförbrukningen i den byggnad som förbrukade mest energi 4,3 m3travat mått/år och 0,6 m3travat mått/år i passivhuset. Forskningsrapporten ”Tulisijojen lämmönluovutus ja hyötysuhteet erilaisissa käyttötapauksissa” (Eldstäders värmeavgivning och verkningsgrad i olika användningssituationer).

Energibesparingar

I Finland finns en halv miljon hus med direkt eluppvärmning. En del hus har även en eldstad och i en del har en luftvärmepump installerats som extra värmekälla. Enligt värmepumpsföreningen Suomen Lämpöpumppuyhdistys SULPU ry finns det cirka 700 000 luftvärmepumpar i vårt land.

Det totala elpriset består av priset på den använda energin, elöverföringskostnaderna och skatt. Hushållens elräkning har blivit mer än 2,5 gånger dyrare från början av 1990-talet fram till i dag. Det sägs att elpriset i Finland fortfarande är förmånligt jämfört med andra europeiska länder, men å andra sidan har det totala elpriset ökat snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Vi har också annars stora boendekostnader jämfört med den allmänna europeiska nivån.

Elpriset bestäms dagligen under de spotauktioner som förs på elbörsen Nord Pool.

Att elen blir dyrare bidrar naturligtvis till att det blir ännu förnuftigare att värma bostaden med en eldstad.

Oljeuppvärmning är en uppvärmningsform som försvinner från finländska hus

I Finland finns fortfarande cirka 150 000 hus som värms upp med olja. Oljepriset varierar enligt efterfrågan och konkurrenssituation, och cirka en tredjedel av konsumentpriserna består av skatt. Till exempel kostade eldningsolja mindre än 0,85 euro/liter i augusti 2017, medan den i fjol kostade i medeltal 1,02 euro/liter. En fyrapersonersfamilj som bor i ett nytt egnahemshus på 150–200 kvadratmeter förbrukar i genomsnitt 2 000 liter olja per år för att värma upp huset och producera varmt bruksvatten.

Du kan följa prisväxlingarna i Statistikcentralens statistik Energipriser, som publiceras fyra gånger om året.

El finns det ju alltid

Direkt elvärme är en bekymmersfri och säker uppvärmningsform, så länge elen fungerar felfritt. Stormarna Tapani och Hannu i december 2011 påminde oss dock om hur beroende vi är av el, speciellt vintertid. Tiotusentals hushåll runtom i Finland drabbades av elavbrott. Elavbrotten varade i värsta fall i flera dagar.

Situationen var avsevärt bättre i hus där det fanns en eldstad eller eventuellt till och med en vedspis. Man kunde producera värme i hemmet och laga mat. Många förstår inte att utan el fungerar inte heller olje- och pelletspannor, värmepumpar eller fjärrvärme.

I delar av Finland har upplegor också efter vintern gett upphov till flera dagars elavbrott i glesbygdsområden. Det har dock inte varit nödvändigt att evakuera invånarna från sina hem på alla orter, eftersom de har kunnat värma sina hem med hjälp av en eldstad eller vedspis.

I bostäder utan el sjunker temperaturen snabbt i synnerhet under köldperioden. Med hjälp av en värmelagrande eldstad eller braskamin som inte är beroende av eltillförsel kan åtminstone en del av bostaden hållas beboelig tills elen kan återställas. En eldstad kan även användas för att laga och värma mat om det behövs.

En eldstad i hemmet är alltså en viktig faktor för att upprätthålla självförsörjningen i fråga om värme samt försörjningsberedskapen.

Huoltovarmuus

Försörjningsberedskapen är inte enbart en privatsak

De finländska hemmens självförsörjning i fråga om värme är även viktig för samhället. Trots klimatförändringen får vi fortfarande uppleva hårda köldperioder under en del vintrar i Finland. Under köldperioderna jämnar eldstäderna ut topparna i elförbrukningen och förhindrar på så sätt att nätet blir överbelastat och minskar förbrukningen av dyr marknadsel.

Värmepumpslösningar är ett bra sätt att producera miljövänlig energi och minska energikostnaderna, men vid riktigt sträng kyla har de inte längre den bästa verkningsgraden. Pumpar behöver naturligtvis också el för att fungera.

Under förbrukningstoppar måste hela elproduktionsreserven tas i bruk – eventuellt även de mest förorenande stenkolskraftverken om det inte finns tillgång till importel. Energioberoende är viktigt för ett litet land. Det är inte heller förnuftigt att bygga nya kraftverk för perioder med förbrukningstoppar om man kan minska förbrukningen på annat sätt.

Dyr och oekologisk importel

Vid sträng kyla behövs mer el än normalt, eftersom uppvärmningen av byggnader ökar förbrukningen – desto mer ju kallare det är. Den höga förbrukningen syns naturligtvis i elpriset.

Den särskilt stränga kylan vintern 2018–2019 gjorde att elförbrukningen ännu en gång steg till toppnivåer, över 14 000 megawatt. Finland klarar inte av att själv producera en sådan mängd el. Därför uppgick importelens andel av den totala förbrukningen till nästan en tredjedel. El importerades enligt Fingrid från Sverige, men även från Ryssland, Estland och Norge.

Elpriset steg till över 80 euro per megawattimme. Normalpriset på den nordiska elbörsen är cirka 50 euro. Samma höga siffror uppnåddes även under köldperioden i februari 2018. Under de timmar då elförbrukningen var som högst var elpriset 249,97 euro/megawattimme, medan det veckan innan var 74,96 euro/megawattimme.

Även om vintern 2017 var ganska mild producerades el med en medeleffekt på 4 755 megawatt under den korta köldperioden i januari. Då användes hela överföringskapaciteten hos den kraftledning som går från Ryssland till Finland via Villmanstrand.

Förbrukningstoppen vintern 2016 var för övrigt 15 105 MWh/h, vilket även är alla tiders elförbrukningsrekord i Finland.

Även om elen åtminstone hittills har räckt till alla också under perioder med sträng kyla syns det tyvärr i priserna. När elbehovet är stort är miljövänlig elproduktion tyvärr inte något standardvärde. Alternativet är att ta i bruk reservkraftverk som drivs med förorenande fossila bränslen eller att värma så mycket som möjligt med ved och minska behovet av uppvärmningsel.

I en undersökning som eldstads- och skorstensföreningen Suomen tulisija- ja savupiippuyhdistys TSY ry lät genomföra eldningssäsongen 2018–2019 gjordes bedömningen att om alla finländare som värmer upp bostaden med el skulle avstå från att använda sina eldstäder för tilläggsuppvärmning på det sätt som de gör nu skulle behovet av inhemsk el öka med 9 procent under vintermånaderna och behovet av importel med 41 procent. I praktiken skulle vi behöva ett Olkiluotokraftverk till.

Du kan följa upp statusen för det finländska elsystemet nästan i realtid på Fingrids webbplats.

 

 

Boka förevisning med Uunisepäts närmaste försäljare

Boka här! ›