Vedeldningens ABC

Ved från egen skog eller en lokal företagare

Enligt Naturresursinstitutets statistik tillverkades merparten, 6,5 miljoner kubikmeter, av den ved vi använder direkt av stamved från skogen. Två tredjedelar av detta bestod av klabbar och en sjättedel av vedträn.

Vi eldar mest med björkved i våra eldstäder, cirka 2,7 miljoner kubikmeter. Därtill eldar vi med 1,2–1,3 miljoner kubikmeter vardera av andra lövträd, tall och gran.

I Finland finns 600 000 skogsägare, vilket innebär att majoriteten av finländarna får ved från sina egna skogar. Många jord- och skogsbruksgårdar idkar även företagsverksamhet. Klabbhandel är en traditionell näring på landsbygden, där företagarinkomsterna kommer från många olika källor, så att den egentliga vedförsäljningen vanligtvis är en bisyssla. Trots detta är den en betydande inkomstkälla för företagaren – omsättningen inom branschen är cirka 20 miljoner euro per år.

Det är lätt att hitta lokala klabbföretagare genom att söka på internet och det finns även nationella aktörer, till exempel Skogscentralens Vedlidret.com och kraftverksbolagens Mottinetti.fi som förenar dem som söker ved med dem som bjuder ut ved. På Mottinetti finns det till exempel cirka hundra aktiva vedförsäljare.

Både Vedlidret.com och Mottinetti.fi ger också täckande information om uppvärmning med eldstad.

Under eldningssäsongen säljs ved även på till exempel servicestationer och i järnhandlar och lantbruksaffärer.

suomalainen metsä

Stammar, kubikmått eller förpackad

Om det vill sig väl kan du få vinterns ved levererad till gården till ett mycket förmånligt pris, om grannen bjuder ut stormfälld björk som har sågats i bitar och transporterar den direkt till gården på ett traktorsläp. Ved säljs naturligtvis även kluven i klabbar som är klara att användas och förpackad i förpackningar på cirka 40 liter som motsvarar ett användningstillfälle. Vedklabbar kan fås förpackade i en pappkartong, ett plastomslag eller en nätpåse.

Inom näthandeln kan ved köpas både som lösvara och förpackad. Förpackad ved säljs oftast i cirka en kubikmeter stora säckar eller lastpallsförpackningar. Klabbar i lösvikt levereras vanligtvis på ett bil- eller traktorsläp, så att du själv måste trava in den lossade lasten i förrådet.

En del aktörer har en praktisk rullpallstjänst. Vedleverantören levererar rullpallar som kan användas vid förvaring av veden och byter ut de tomma pallarna mot fulla som överenskommet.

Vedtillverkning

Att tillverka årets ved är för många ett trevligt tidsfördriv och nyttig vardagsmotion.

Om du inte har någon egen skog att utnyttja för vedtillverkning lönar det sig att komma ihåg att många små skogsägare kanske blir glada över ett erbjudande om beståndsvårdande avverkning. Du kan till exempel be den lokala skogsvårdsföreningen om kontaktuppgifter.

Vårvintern är den bästa tiden att börja fälla träd som ska bli ved, eftersom fukthalten är högst på våren framför allt hos lövträd. Efter fällningen kvistas träden till långved och klyvs för att torka. Klabbarna som håller på att torka bör skyddas mot regn.

Alla tycker naturligtvis inte om vedarbete och klarar kanske inte heller nödvändigtvis fysiskt av att utföra det. Den stormfällda björken som grannen har levererat till gården borde klyvas eller så borde det vedlass som en klabbhandlare har levererat travas in i vedlidret. En del av Finlands Egnahemsförbunds medlemsföreningar erbjuder sina medlemmar en gårdskarlstjänst, som tillhandahåller olika tjänster inom fastighetsskötsel och skötsel av hemmet för äldre personer som bor i egnahemshus.

Vedhuggning och vedtravning på gården berättigar till hushållsavdrag.

Vilket slags ved ska jag elda med?

Många som eldar med ved har mycket starka åsikter om vilket som är det enda rätta träslaget som duger i deras eldstad. I synnerhet för den äldre generationen är det ofta björk. Björk och andra kompakta träslag, till exempel bok som är populär i Mellaneuropa, förgasas långsamt och brinner lugnt. Granved sprakar när den brinner och rekommenderas i allmänhet inte för öppna spisar utan hellre för ugnar med lucka och till exempel för bastukaminer med kontinuerlig uppvärmning.

Forskare har klarlagt att det effektiva värmevärdet per vikt är nästan detsamma hos olika träslags torrsubstans, men björk är tyngre än de andra. På grund av den höga densiteten är värmevärdet per volym ungefär 15 procent högre än hos barrträd.

Hur fuktig veden är har dock mycket stor inverkan inte bara på dess värmevärde, utan även på hur veden brinner i eldstaden. Det lönar sig alltså alltid att elda med så torr ved som möjligt, eftersom den har ett bättre värmevärde och även brinner renare!

VTT, Eija Alakangas, Ari Erkkilä, Heikki Oravainen, ”Tehokas ja ympäristöä säästävä puulämmitys, Polttopuun tuotanto ja käyttö” (Effektiv och miljösparande vedeldning, Vedproduktion och vedanvändning)


- Mer information om ved finns i Skogscentralens tjänst Vedlidret och på Bioenergia Ry:s webbplats.

Förvara veden rätt

På gårdarna till egnahemshus kan man på vårarna se travar med vedklabbar som har staplats upp för att torka så nitiskt att man kunde tro att ägarna inte ens nänns hämta ved ur dem. På andra gårdar har veden i sin tur vårdslöst slängts i en luftig hög för att torka. Det har i sig ingen betydelse hur en vedtrave på tork ser ut, så länge veden kan torka effektivt.

Det är bra om veden får torka på en solig, öppen plats, där det inte kan samlas vatten. Med hjälp av olika ramverk får man upp veden från marken och kan ge den önskad form. På så sätt är det också lätt att täcka över traven så att den är skyddad mot regn. 

När man eldar med veden ska den vara torr, så att den energi som veden innehåller kan utnyttjas så väl som möjligt. Träd som nyss har fällts har en fukthalt på cirka 45–55 procent, och den lämpliga fukthalten hos ved är 5–10 procent.

Torr ved är lättare att tända än fuktig och brinner och värmer effektivt. Värmemängden hos en kubikmeter travad björkved motsvarar 1 000 liter brännolja.

Efter sommaren bör man placera veden i ett förråd eller vedlider, där den är skyddad och kan fortsätta torka. I ett bra vedlider kan veden travas glest, så att den får vädras. Det ska även finnas plats att röra sig på. Dörröppningen bör vara stor och tröskeln låg. Satsa på belysningen, eftersom man hämtar ved under den mörka årstiden. Om vedlidret är under planering ska du placera det nära eldstaden, så att det är lätt att hämta ved.

Med beaktande av säkerheten

Polttopuiden säilytys

Oberoende av om man har ett vedlider eller inte ska brandskyddsföreskrifterna beaktas vid förvaringen (9 § i räddningslagen). Enligt brandskyddsföreskrifterna får lättantändligt material inte förvaras på vindar, i källare eller under eller i omedelbar närhet av byggnader.

Det är alltså inte tillåtet att trava ved mot husväggen, under takskägget!

Enligt brandskyddsföreskrifterna är det tillåtet att förvara högst 0,5 m3 ved inomhus, om veden inte förvaras i ett separat sektionerat utrymme. Det är till exempel inte tillåtet att förvara bilar och ved samtidigt i ett sektionerat garage.

Det finns även separata bestämmelser om vedförråd utomhus. För att inga sektionerande konstruktioner ska behövas bör avståndet från förrådet till andra byggnader vara över åtta meter. Om förrådet är mindre än 20 kvadratmeter stort och avståndet från tomtgränsen är minst fyra meter omfattas det inte av de brandtekniska kraven. Det lönar sig dock att kontakta den lokala byggnadstillsynsmyndigheten för att kontrollera vilka direktiv och vilken praxis som gäller i den aktuella kommunen.

Bestämmelserna om byggnaders brandsäkerhet finns i delarna E1–E9 i Finlands byggbestämmelsesamling. Dessutom finns det separata direktiv om brandsäkerheten i bilgarage i byggbestämmelsesamling E4.

Ta in veden i tid

Ta in veden så att den får värmas upp ett dygn innan du ska elda med den.

De flesta vill förvara veden snyggt i närheten av eldstaden. Man lägger sällan tillräcklig tankemöda på vedförvaringen inomhus. En del eldstäder är dock färdigt försedda med en förvaringslösning för brasveden och på marknaden finns det olika vedvagnar och kassar, korgar och ställningar som är avsedda för transport av ved. Ved som har travats i en obestämd hög i ett hörn skräpar ner, hamnar på fel plats och kan även orsaka olyckor.

En annan anledning till att inte bära in stora mängder ved är att ved har visat sig vara en källa till mikrober i undersökningar av inomhusluften i bostäder. Exempel på mikrober är virus, bakterier, svampar, alger och urdjur.

Enligt undersökningar har till exempel svamparna Trichoderma och Penicillium förekommit i ved. Svampen Trichoderma producerar mögelgifter och kan ge upphov till irritation i ögonen, halsen och näsan.

(Hillebrand, K. Kouki, J. 2006. Pilkkeen kuivaus –luonnonkuivaus, keinokuivaus ja laadun hallinta. TSS. Työtehoseuran julkaisuja 398. Helsinki 2006)

 

 

Boka förevisning med Uunisepäts närmaste försäljare

Boka här! ›